Texter
Sverige
Sitter och begrundar, hur det en gång var
När Sverige var ett land, vad är det nu som finns kvar
Svensken tog till värjan, när hotet knacka på
Systrar och bröder låt vår handling bli som då
Politikers korruption, de står för vårat fall
Ännu finns det hjärtan som känner detta kall
Kom nu min broder, syster håll min hand
Tillsammans ska vi segra, och rädda detta land
Karl våran konung, bar fanan ut i strid
Stolta, starka förfäder, de offra sina liv
För att generationer, skola kunna finna frid
Åh Sverige, res dig igen
Åh Sverige, res dig igen
Åh Sverige, res dig igen
Åh Sverige, res dig igen
Sitter och begrundar, hur det en gång var
När Sverige var ett land, vad är det nu som finns kvar
Svensken tog till värjan, när hotet knacka på
Systrar och bröder låt vår handling bli som då
Karl våran konung, bar fanan ut i strid
Stolta, starka förfäder, de offra sina liv
För att generationer, skola kunna finna frid
Åh Sverige, res dig igen
Åh Sverige, res dig igen
Åh Sverige, res dig igen
Åh Sverige, res dig igen
Hedniskt vetande
Ensam som få, tiger hans ord i mörkrets famn han har funnit sitt kall
Blodiga händer och sargade kropp, han har lämnat sitt segill
Ärrad i sin själ, lämnad för sin död, så återkallas hans sorg
Med trotsiga minnen från en krossad dröm så biter han ihop
Hedniskt vetande har präglat hans liv och asar likaså
Hoppets stund är kommen, han litar inte på nån
Som kung släpp min själ, och låt mig resa iväg
I en saga utan slut som väntar min vän, vi finner varandra igen
Månljusets sken över kalla ängder, gå hans stilla gång
Han samlar sina tankar för ett bättre liv, det är en resa utan slut
När han kommit fram till sin vän så sätter han sig ner
Han tar farväl och ett andetag för att sedan somna in
Hedniskt vetande har präglat hans liv och asar likaså
Hoppets stund är kommen, han litar inte på nån
Som kung släpp min själ, och låt mig resa iväg
I en saga utan slut som väntar min vän, vi finner varandra igen
1718
Året är 1718, svenskar i strid för sitt land
Genom tät rök och dimma, fanan i striden bärs fram
Karoliner gamla som unga, laddar musköt och lägger an
De död och förintelse bringa, i blodig strid man mot man
Med värjan i sin hand, stoltheten i brand
Under den gula och den blå
Karoliners mod, kom från sitt svenska blod
Aldrig vika, bara att gå på
Över gränsen mot Halden, Kung Karl ledde sin här
Segervisshet präglar leden, mot ära och stolthet det bär
Isande vind piskar kinden, på varje svensk karolin
Fästning reser sig väldig, mot den dånande skyn
Med värjan i sin hand, stoltheten i brand
Under den gula och den blå
Karoliners mod, kom från sitt svenska blod
Aldrig vika, bara att gå på
Men mitt i krigets inferno, ljöd ljudet av en kula så tung
Den syn som mötte soldater, var att mot mark föll en döende kung
Över fjällen gick marschen, en svensk armes återtåg
Frusna karoliner bar båren, där Kung Karl XII låg
Vid vägen låg stelfrusna kroppar, en marsch genom dödens land
Att gå på var deras sista hopp, med sitt öde i Armfeldts hand
Med värjan i sin hand, stoltheten i brand
Under den gula och den blå
Karoliners mod, kom från sitt svenska blod
Aldrig vika, bara att gå på
Hämnden
När gryningen kommer reser jag mig upp
Jag spänner min värkande kropp
Regnet öser med all sin kraft och i fjärran hör man Tor
Hjärtat bultar hårt i mitt bröst och jag tänker på mitt mål
Att söka för att finna dig och släcka dig med mitt stål
I trettio dagar och trettio nätter har jag följt vägens band
Står någon i vägen krossar jag dess själ, så låt mig komma fram
Jag samlar mig och biter ihop för ditt blod vill jag nå
vinden piskar hårt min kind och ilskan strävar på
Du har skadat mig förrän sista gång nu är det tid att ta farväl
jag tänker tar mitt svärd och stöta till och ser dig falla isär
I trettio dagar och trettio nätter har jag följt vägens band
Står någon i vägen krossar jag dess själ, så låt mig komma fram
Likt en skugga så jag följer dig, jag memorerar varje steg
Oändligheten väntar dig, i eld skall du förbli
Lugnet finner sig till ro då målet mitt är nått
Dotter min vila i frid hämnd för dig har jag fått
I trettio dagar och trettio nätter har jag följt vägens band
Står någon i vägen krossar jag dess själ, så låt mig komma fram
